Anders Amnéus – Författare

Den treeniga hjärnan är en tankemodell som utvecklades av Paul D MacLean för att förklara hur evolutionen påverkade hjärnans utveckling. Reptilhjärnan (basal ganglierna) utvecklades först och tog hand om instinktiva överlevnadsbeslut som försvar eller flykt, sova eller vaken, äta eller mätt och fortplantning. Därefter utvecklades däggdjurshjärnan, eller det limbiska systemet, som har hanterar allt som har med socialt liv i en flock att göra. Sist utvecklades människohjärnan, eller neocortex, som tolkar intryck och hanterar språk, abstrakt tänkande och logik, samt även finmotorik.

Hjärnan kan hantera mellan 10-100 miljoner bit per sekund. En fantastisk kapacitet. Men den har ett problem: det tar för lång tid. En schackspelare kan ta ganska god tid på sig att utvärdera konsekvenserna av varje handlingsmöjlighet. Men en som tävlar i kampsport skulle förlorat matchen redan när den börjar, eftersom den situationen som skulle utvärderas redan är förbi. Då är det bättre att läsa av motståndaren och hellre gissa lite fel men fort. Det är också precis det hjärnan gör. Medvetandet kan bara hantera ungefär 12 bit i sekunden. Det är som att titta ut på världen genom nyckelhålet. Alla sinnesintryck hanteras i ordningsföljd utifrån hur hjärnan utvecklats, alltså först reptilhjärnan och sist människohjärnan.

Hjärnan gör så att den jämför alla inkommande intryck med sparade minnen av liknande situationer, och väljer det som liknar situationen mest. Allt det här sker automatiskt och har till uppgift att spara tid och kapacitet. En ännu större hjärna skulle kräva alltför mycket energi (kcal) och ta för stor plats. Ofta sker valen utifrån enkla regler, som att vi eftersträvar det som är behagligt men vill undvika det obehagliga. Varje minne har en känsla knuten till sig som en etikett vilken talar om hur vi ska tolka det. Vårt tänkande har en förmåga att associera för att hitta det som är mest rätt. Delvis genom att kombinera sparade bilder, men också genom något som brukar kallas intuition - som vi inte riktigt vet hur det fungerar.

Vi vill gärna se på en handling som ett resultat av ett rationellt övervägande. Men i verkligheten är det mer rätt att kalla det för fullbordan av en impuls. När det händer något som vi uppfattar (stimuli) är det vi först uppfattar en känsla för vad vi tycker om det, en kvarts sekund senarer värderar vi det rationellt. Förutsatt att det inte är något som kräver att vi agerar omedelbart: då går en signalerna direkt ut till musklerna.

Ju mer det forskas om hjärnan, desto mindre tycks vi veta om enskilda delars funktion. Vi kan anta att människan är framsprungen ur något som är avsevärt mer intelligent än oss, eller ur något som är avsevärt mindre intelligent än oss (eller möjligen en kombination). Om människan är framsprungen ur något mycket mer intelligent, så är människan inte tillräckligt avancerad för att förstå den avancerade designen. Även om någon av en händelse kom på det rätta svaret, så skulle ingen begripa att det var det rätta svaret. I så fall blir då all forskning i frågan meningslös.

Om människan är framsprungen ur något avsevärt mindre intelligent än människan själv, borde designen vara enkel i grunden – men påbyggnadsbar utan ett bakomliggande medvetande eller bakomliggande färdig plan. Alltså självhärmande, och därigenom kunna beskrivas som en fraktal. Vi vet att det mesta i naturen är uppbyggt som fraktaler. DNA-molekylerna rymmer inte detaljerad information om varje enskild cell, utan bara generella principer för hur något ska se ut.

Vi vet att hjärnan jämför intryck med sparade bilder, men inte exakt hur. Vi vet att den inte fungerar linjärt som en dator eftersom tänkandet är associativt, och vi vet att det måste gå fort. Därför bör sorteringsmekanismen vara enkel och i grunden vara likadan som för en snok eller en padda. Om tänkandet är fraktalt till sin uppbyggnad, skulle det också kunna svara på hur det kan vara associativt.

Om vi skulle sammanfatta det så här långt så kan vi säga att vår hjärna har en fantastisk stor kapacitet. Att den är mer inriktad på att tänka snabbt och hyfsat rätt – än långsamt och helt rätt. Att den fungerar associativt och tar hänsyn till känslor. Därutöver prioriterar den och tar hänsyn till övergripande mål såsom fortplantning, och andra människors behov och åsikter (flockbeteenden).

Problemet är att det inte är exakt. Inte ens en mästare i att beskriva något som talar till hela oss som Henrik Ibsen, var exakt. Vi kan vara djupt oeniga i om Nora i pjäsen Ett dockhem är ett offer för sin tids klass- och könsrollsmönster, eller om hon är en intrigant och ohederlig person. I kraft av att vi är olika som människor så tolkar vi saker olika. Om det mänskliga tänkandet tar hänsyn till ett oräkneligt antal faktorer, så tar det logiska tänkandet bara hänsyn till några få. Däri ligger storheten.

Aristoteles (384-322 f.v.t.) anses vara den vetenskapliga logikens fader som skiljde form från innehåll. Han började systematiskt undersöka hur påståenden och slutsatser hängde samman. System som går att reducera till en formel med så få faktorer som möjligt. När vi kan definiera och avgränsa faktorerna, kan vi också med exakt samma utgångspunkt diskutera dem. Utfallet av formeln är en och samma. 1 + 1 = 2. Det är inte en åsiktsfråga – utan ett faktum. Däremot kan vi ha fel faktorer med i en formel.

Det logiska tänkandet gav oss ett exakt verktyg för att prata om samma sak, och vidareutveckla varandras arbeten, att överföra kunskap utan lärlingskap. Att inte längre vara beroende av avstånd och tid. Men det finns ett problem: Nora kan inte sammanfattas i en formel. Oavsett hur formeln ser ut så kommer det vara en förenkling som ger en mer eller mindre osann bild av Nora och den verklighet som var Noras.

En lönsamhetskalkyl är ett bra exempel. Den tar hänsyn till det som är viktigast ur företagets perspektiv, dvs marknadstillväxt och vinst. Men den tar inte hänsyn till miljöpåverkan eller om arbetets organisering skapar förslitningsskador eller utmattningssymptom hos de som utför arbetet. Men om vi inte haft logiken som verktyg, hur skulle då naturvetenskapen kunnat växa fram?

Men det tog nästan 2000 år innan logiken på allvar kom att tillämpas inom naturvetenskapen, helt enkelt för att experiment ifrågasatte den kristna guden. Fram till dess använde lärda män istället logiken för att hitta på bevis för Guds existens.

Aristoteles uppstod inte i ett vakuum. Hans tankar byggde vidare på vad andra tänkt. Thales (625-545 f.v.t.) ansåg att världen både går att förstå och förklara. Att det fanns en urgrund för allt, en allomfattande teori om världen som utgick ifrån observationer av verkligheten. Thales ansåg att vatten var alltings ursprung. Pythagoras (580-495 f.v.t.), och hans efterföljare pythagoréerna – införde beviset: Att utifrån vissa sanna satser kunna bevisa att även andra satser är sanna. Mest känt är Pythagoras sats (a2+ b2 = c2), ett förhållande som dock redan tidigare varit känt.

Den dunkle Herakleitos (535-475 f.v.t.5) var den förste som införde dialektiken, lagen om motsatsernas enhet och kamp. Han hävdade att det fanns en ordnande princip, logos, för hur världen och människan förändrades och utvecklades. Sokrates (470-399 f.v.t.), ett original som drog omkring längs gator och torg och förargade folk, införde definitionen: Att man inte kan ha kunskap om något, om man först inte kan definiera det. Om du inte kan definiera frihet och demokrati, så kan du heller inte säga att du försvarar frihet och demokrati.

Hippokrates (460-370 f.v.t.) avfärdade all vidskepelse och teoretiserande utan faktaunderlag inom medicinen och förordade istället jämförande studier av olika behandlingsmetoder. Även om läkekonsten i sig var gammal, så införde Hippokrates experimentella metoder. Platon (427-347 f.v.t) föraktade empiriska studier eftersom de undersökte skenvärlden. Förståelsen för hur saker och ting verkligen såg ut kunde människan inte uppnå, den finns bara i den verkliga verkligheten; idévärlden.

Men vad har egentligen antikens filosofer i en bok om marknadskommunikation i framtidens digitala medier? Faktiskt en hel del. Det västerländska tänkandet uppkom inte i Aten, mycket övertogs från andra. I Mesopotamien införde man matematiken för att systematisera kunskap om hur världen fungerar. Egyptierna var inte bara framstående inom byggnadskonst, utan kunde även utföra förhållandevis komplicerade kirurgiska ingrepp.

Poängen är att det varken är uppfinningen, eller kunskap i sig som driver utvecklingen framåt. Utan att det krävs ett omgivande samhälle som behöver, och kan omsätta kunskapen till praktisk handling.

LÄS MER OM:
Teknikutveckling: Varför vann England när Kina egentligen var bättre, och varför spöade vi engelsmännen först?
Historieskrivning: När berättelsen om verkligheten blir verkligare än verkligheten

KÖP: Thule, Catoblepas förlag, ISBN 9789188183002. Finns även som e-bok.
Läs mer om boken här

KÖP: Röd gryning, Lyacon förlag, ISBN 9789198481372
Läs mer om boken här

KÖP: Allt du behöver veta om marknadskommunikation, Liber, ISBN 9789147095056. Finns även som talbok.
Läs mer om boken här

KÖP: Allt du behöver veta om varumärken, Liber, ISBN 9789147096602. Finns även som e-bok och som talbok.
Läs mer om boken här

Makt och påverkan, utkommer under 2019.

Läs mer om Anders Amnéus