Anders Amnéus – Författare

Marxistisk ekonomisk teori och klassisk ekonomisk teori är överens om att det är motsättningen mellan arbete och kapital som är den grundläggande motsättningen i världen. Arbetssäljaren vill ha så hög lön och kort arbetstid som möjligt. Arbetsköparen vill köpa arbetet så billigt som möjligt. Däri ligger en hel del problem. Å ena sidan blir priset på varor så höga att andra inte kan köpa dem, å andra sidan finns ingen som kan köpa varorna mer än andra arbetsköpare.

Men det berättar inte allting. Det måste också finnas rätt förutsättningar. En utveckling behöver heller inte innebära något bra, åtminstone inte för flertalet. Ofta uppkommer en utveckling genom en brist eller svårighet. Man utvecklar en komparativ fördel. Vi kan säga att det nya öppnar ett strategiskt fönster, ett fönster som de som satt på den gamla makten gärna vill stänga genom förbud, uppköp eller annat. Ett bra exempel är distributionen av musik. Det skivbolagen satt på var ett distributionsnät de ägde. Utvecklingen skapade ett nytt sätt att distribuera. Istället för att ta till sig och utveckla den nya tekniken, jagade de sina kärnkunder som brottslingar. Problemet var att de hade fel affärsmodell. Utvecklingen omkullkastar den rådande ordningen, som Marx uttryckte det.

Uppe i den höga nord skedde en snabb teknisk utveckling efter Fimbulvintern år 536-540 (536-546 i utökad mening) då uppemot halva befolkningen dog och bebyggelsen i älvdalarna långt upp till fjällvärlden försvann. Norden hade under bronsåldern ett lika varmt klimat som södra Frankrike idag. Kanske var det den svagheten som då uppkom, hos dem som tidigare dominerat landet söderut, som skapade den utvecklingen. Stålhjälmar och ringbrynjor fanns tiden före och efter vikingatid, men var ovanlig under vikingatid. Vapnen blev lättare. Rustningen som utvecklades fungerade som kevlar gör idag. Var lätt att bära och gav hög skyddsnivå. Med flera lager genomsytt linne och härdat läder eller råläder, erövrades stora delar av den kända och okända världen. Om man tar i fören på ett vikingaskepp (byggt på riktigt sätt) och ruskar det, så rör sig skeppet lätt och böjligt som en orm i vattnet. Men det är inte så enkelt att det handlar om en mängd enskilda uppfinningar som uppkommer på en viss plats under en viss tid. En innovation är ofta ett sammanhängande socialt system och använder sig ofta av kombinationer av saker som redan finns:

En räknemaskin som kan hantera tabeller + arkiv + tv = dator
Dator + kassa + telefonnät = IT
Filmkamera + teater = filmindustrin

På 1000-talet infördes Champariset till södra Kina som hämtades från dagens Vietnam. Ett ris som bara behövde 100 dagar från sådd till skörd till skillnad från det tidigare riset som behövde 180 dagar. Det innebar att det nu gick att få två skördar per år. Bakom innovationen fanns en välutvecklad administration som både såg till att det fanns utsäde, och genomförde en informationskampanj.

Statens representanter reste ut till byarna med upptryckta böcker med illustrationer för att skapa acceptans och snabb spridning. Därefter anlades kanaler för att enkelt kunna transportera riset från södra Kina till norra Kina där det administrativa centrumet låg, och till de stora militära garnisonerna på ibland flera miljoner man som skyddade Kinas norra gräns. Det här exemplet visar på att det fanns ett behov, en övergripande förståelse och en kapacitet att lösa och genomföra konkreta projekt i stor skala. På 1600-talet skapades de grundförhållanden i England som kom att leda fram till att industriproduktion, och inte jordbruk blev landets ekonomiska bas. Men varför skedde inte det i Kina istället? Så gott som alla de uppfinningar som gjordes i Europa hade redan gjorts i Kina. Kina var överlägset England på så gott som alla områden som järnframställning, textiltillverkning, jordbruk, infrastruktur och manufaktur.

Fortfarande på 1600-talet gjordes uppfinningar i Kina för att lösa konkreta problem, men dessa fick aldrig allmän spridning eller användning. Problemet låg i att Kina hade en stark centralmakt med en privilegierad ämbetsmannakår, en central lagstiftning och en övergripande målsättning. Dynamiken låg i de konkurrerande makteliterna, främst eunucker och mandariner. Men det låg inte i deras intresse att omforma Kina för flertalets bästa, och de hade ingenting att tjäna på det. Därför var det deras intressen som fick styra. Särintresset blev en hämsko för utveckling. Ett illustrerande exempel på det är när havsgående fartyg förbjöds på 1600-talet som ett resultat av en inrikespolitisk maktstrid.

I Kina var arbetskraften billig, det stora flertalet hade därför låg köpkraft, rikedomarna samlades hos ett fåtal. Tekniska innovationer användes därmed inte, som i England, för att höja produktiviteten – utan för att höja kvalitén. De breda befolkningslagren i England hade inledningsvis en förhållandevis hög köpkraft, därför fanns det också en marknad för de produkter som tillverkades på fabrikerna. Den kinesiska makteliten föraktade hantverkare och köpmän, liksom i antikens Aten och Rom, och utsatte dessa ständigt för pålagor och begränsningar. De fick periodvis inte rida eller köra vagn, inte heller äga jord eller ordna stora fester. England var vid den tiden förhållandevis tolerant mot dissidenter. Många, mest från olika religiösa grupper, tog därför sin tillflykt dit, människor som tänkte självständigt, vilket bidrog till utvecklingen. 50 % av uppfinnarna och entreprenörerna stod vid den tiden utanför den anglikanska kyrkan.

Europa var vid den tiden inte ett sammanhängande område, utan skiljdes åt av svårframkomliga skogar och besvärliga berg. Det saknades också en stark centralmakt med möjlighet att genomdriva beslut i centralmaktens intresse. Små områden med ojämnt fördelade resurser fick istället utveckla samarbetet som en väg för att skaffa sig allt de ansåg att de behövde. Det är naturligtvis många faktorer som spelar in när ett område utvecklas till högkultur. Avgörande faktorer i England måste också finnas i Frankrike eller Holland då dessa också konkurerade om platsen som regionens mest framskjutande nation. Likaså måste också avgörande faktorer i Kina även funnits i Indien, som också vid den tiden var en framträdande och högt utvecklad stormakt.

Men det finns faktiskt en sak till som spelar en avgörande roll: Europa såg sedan Aristoteles på världen som ett mekaniskt underverk, styrt av mekaniska lagar. Kina övergav på 1300-talet experimentella studier och kunskap baserad på erfarenhet som metod, för att istället framhäva själviakttagelse och intuition som vetenskaplig metod. Därför fanns det en metod i Europa för att vidareutveckla upptäckter och innovationer oberoende av tid och rum, just genom att reducera omfånget till de mest betydelsefulla faktorerna.

Teknikutveckling är ofta är en fråga om att kombinera befintliga saker och handlar i hög grad om sociala system. Genom att systemet för hur varor produceras, och hur varor utbytes förändras, är det rimligt att anta att samhällets infrastruktur och organisation förändras på motsvarande sätt. Vad händer när tillverkning och distribution av varor inte längre kommer kräva en extern part?

Som en konsekvens av att vi själva kan tillverka det vi behöver, så finns det heller inte samma behov av infrastruktur och befolkningskoncentrationer annat än som social funktion. Det behövs inga bostadsområden som rymmer många människor på liten yta, eller områden för återförsäljning som har ett upptagningsområde med många människor, inte heller ett transportnät som flyttar arbetskraft till arbetsplatser eller produkter från arbetsplatser till arbetsplatser eller till bostadsområden. Det som återstår är framställning av energi, råvaror, mat samt vissa tjänster. Men vi ska inte glömma bort systemet för finansiella överföringar. Det som sker just nu är att fysiska pengar är på väg att avskaffas, makten och kontrollen av ekonomiska transaktioner överförs till privata företag, och därmed utanför demokratisk insyn eller kontroll.

Så vad händer när friformsframställning (3D-skrivaren) slår igenom på bred front, med material som PLA-plaster (polymjölksyra) som grund, vilket kan framställas från saker du själv odlar. Eller bioskrivare som tillverkar biologiska strukturer. Det är svårt att föreställa sig den fullständiga betydelsen om vi själva kan tillverka allt vi behöver. Vad händer då med fabriker, återförsäljare, distributionssystem, affärer och köpcentran, parkeringsplatser och transportsystem, kreditkort och kassaflöden?

LÄS MER OM:
Det västerländska vetandets uppkomst: Hjärnans konstruktion, hur tänkandet utvecklades och därigenom förändrade vetandet
Historieskrivning: När berättelsen om verkligheten blir verkligare än verkligheten

KÖP: Thule, Catoblepas förlag, ISBN 9789188183002. Finns även som e-bok.
Läs mer om boken här

KÖP: Röd gryning, Lyacon förlag, ISBN 9789198481372
Läs mer om boken här

KÖP: Allt du behöver veta om marknadskommunikation, Liber, ISBN 9789147095056. Finns även som talbok.
Läs mer om boken här

KÖP: Allt du behöver veta om varumärken, Liber, ISBN 9789147096602. Finns även som e-bok och som talbok.
Läs mer om boken här

Makt och påverkan, utkommer under 2019.

Läs mer om Anders Amnéus